Ge mig ett K! K!

Alma pratar bara med fonem som man uttalar långt fram i munnen. Hon har haft väldigt svårt för de bakre, som K, G och NG. Dvs hon har aldrig uttalat dem. Logopeden och vi har försökt med praxisalfabetet och att hon ska höra skillnad på t ex T och K (eftersom hon byter ut K till T). Katt blir ”tatt” t ex. Jag vet inte om det beror på övningarna (som hon i bästa fall halvhjärtat besvärar sig med…) eller om det är en mognadsgrej men jag blev så glad i helgen när hon för första gången faktiskt sa K-ljudet! Åtminstone i mitten av ord. Flicka. Leka. Klocka. Och hon anstränger sig verkligen så det känns som att det är något hon är medveten om att hon gör. Jätteroligt! Det är stort! Dessutom har jag hört ett NG-ljud i ”länge”. Och ett G tror jag minsann också att jag hört. Plötsligt händer det. Sakta sakta går det framåt steg för steg.

Annonser
Det här inlägget postades i Hoppfullt och glatt, Språkstörning. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Ge mig ett K! K!

  1. Camilla skriver:

    Å vad härligt!! Så kul med sådana framsteg! ❤

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s