Kontaktbok på förskolan – vad, varför och hur?

Det vara svårt att fråga Alma om dagen på förskolan med öppna frågor som ”vad har du gjort i dag?”. Då får man ofta inget vidare svar. Dessutom kan det ibland vara svårt att förstå vad hon försöker berätta när man inte har hela sammanhanget. På förskolan har Alma en kontaktbok som personalen skriver i. Vi skriver också om något särskilt hänt på kvällen och vad vi gjort på helgen. Det är som ett stöd för att lättare kunna prata med Alma om vad hon gjort på dagen och för personalen att lättare förstå när hon berättar om helgen. Vi brukar läsa högt ur boken för henne och ibland bara lyssnar hon och inte mer med det och ibland vill hon prata mer om något särskilt hon gjort. Hur som helst så är det trevligt att få veta vad de gör på dagarna. Jag tycker att det funkar väldigt bra. Det behöver inte vara så omfattande, mest små krokar för att hänga upp samtalet på. Några exempel på hur personalen brukar skriva:

”Ute lekte Alma, Albin, Karin, Maja och Oskar björnen sover. Alma ville vara björn många gånger! Sedan kramades Alma, Karin och Maja hårt och ramlade omkull på marken flera gånger. När vi kom in hade Lisa tagit fram sagolådan med Bockarna Bruce. Först berättade Lisa för alla barnen. Sedan ville Alma berätta för alla. När hon var klar fick Albin berätta och sen Maja. Alma ville sitta kvar och höra sagan flera gånger om.”

”Vi var ute på förmiddagen. Alma plockade lila blommor. En till mamma, en till pappa, en till Elle. Alma berättade att hon skulle bli hämtad av moster M. Efter vilan satt Alma med legobokstäverna. Fröken! Här är min bokstav och här är Elles.”

”Vi var ute på förmiddagen. Alma målade med målarfärg i snön. Efter vilan valde Alma, Albin och Lilly vattenlek. Spelade pussel en stund på I-paden.”

”Vi gick till biblioteket. På vägen dit såg vi istappar på klippväggen. Maja och Alma gick först och bakom gick fröken, David och Elin. När vi kom fram berättade sagotanten om Snövit, Mulle Meck och en bok en en pojke som heter Karlsson. På hemvägen pratade vi om vilka sagor vi hört och vilka ljud de börjar på. Vi upptäckte att det fanns S, K och M. Nästan hemma såg Alma en lastbil och vi upptäckte tillsammans att det stod Karlsson på den! På vilan ville Alma ligga på madrassen och lyssna på ”Nasses taxi.” 

”Blev jätteglad när hon såg Elle genom fönstret och ville gå ut till henne. Hon hade roligt med Elle som hon drog på pulkan.” 

Tidigare hade vi också en fotobok där vi satte in bilder efter helgen för att hjälpa Alma att berätta. Men den har vi slutat med eftersom Alma med tiden tappade intresse för den.

Annonser
Det här inlägget postades i På förskolan. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Kontaktbok på förskolan – vad, varför och hur?

  1. Emma Widegren skriver:

    Vi har haft kontaktbok ända sedan Gabriel började på språkis och det har varit toppen. Jag känner nu att den egentligen inte behövs eftersom han berättar om så mycket själv och kan redogöra för sina upplevelser. I början var den ovärderlig dock, vi använder både bild och text.

  2. Camilla skriver:

    Å så bra! Detsamma jag se till att vi får till för vår som också! 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s