Föräldrasamtal hos logopeden

I fredags hade vi avstämning med logopeden. Det var avsatt en halvtimme men vi var där nästan 1,5 timme… Det fanns väl ett visst behov av att prata. Först gick hon igenom testerna som hon gjort senaste gångerna. Hon har ju redan berättat att Alma klarade språkförståelsetestet men hon gick igenom det lite mer i detalj och hur det är uppbyggt (TROG). Alma hamnade på 37:e percentilen. Det är ett statistiskt begrepp som handlar om normalfördelningen. Kortfattat betyder det att hon presterar inom det spannet som de flesta barn i hennes ålder, men något under medel. Det går åt rätt håll med andra ord.

Vad gäller den expressiva delen (Gramba) så satte logopeden ingen slutpoäng eftersom hon ibland inte hör vad Alma säger, hur hon böjer orden osv. Men hon klarar att böja i plural, använda ”inte”, enkla meningsbyggnader, grundform av verb och presens. Hon hoppar ofta eller alltid över småord som ”har” och ”ska”. Hon kan ibland använda sig av bisatser men binder inte ihop dem med t ex ”som”. Så det gick väl inte så särskilt bra på den delen men det var inte heller någon överraskning. Diagnosen blir expressiv språkstörning. Glömde fråga om hon kommer att specificera den mer än så men hon nämnde i alla fall att den är fonologisk och grammatisk. Tydligen en vanlig kombo.

Och nu då? Logopeden vill gärna börja öva mer på ord- och meningsbyggnad och uttal men problemet är väl, som vi känner igen, att hon är ganska envis och inte så intresserad av att öva. Hon vill helst leka när hon är där. Logopeden ska försöka få till en stund övning och därefter lek. Jag fick ventilera den stress som jag känner på hemmafronten, att det känns så övermäktigt med allt man ”borde” och ”skulle kunna” göra. Vi kom överens om att vi tillsammans bestämmer några få saker att fokusera på. Och de sakerna jobbar även logopeden med och att vi säger till förskolan.

  • Frågeord (vem, vad, var, när, varför) som Alma har börjat använda men har lite svårt för. Betona frågeordet och visa med stödtecken.
  • Prepositioner. Man kan leka kurragömma eller göra en lek av att stå bordet eller krypa under bordet osv. Visa med stödtecken.
  • Korta meningar i presens (t ex ”hunden äter mat”).
  • Ljuden. Fundera tillsammans på vilka ljud ord och namn börjar på. Försöka med praxisbilderna när hon är mottaglig. Vi byter om lite vilka ljud vi fokuserar på till K, T, P, V, L, B, O.

Hon sa att vad gäller Almas motvilja så är det svårt att komma med något konkret råd mer än att vara lyhörd för när hon är mer mottaglig, att sätta ord på det vi gör och i leken, man får gärna upprepa sig. Och att stanna i ett lekmoment. Man behöver inte fladdra iväg och göra tusen grejer utan lek samma sak om och om igen. Det är ändå oftast så barn i den här åldern leker, även om man som vuxen kan tycka att det är tjatigt. Jag tog upp två andra stressmoment; stödtecken och bildstöd. Vi upplevde väl allihop att det inte var något som Alma har så stort behov av. Johan och jag förstår det mesta hon säger och då kommer det inte naturligt att teckna. Och om hon behöver det tillsammans med andra så är det ju ingen annan som kan det. Hon brukar ju ändå vara bra på att visa vad hon menar. Däremot kan det vara bra att använda tecken för att förtydliga dels frågeorden samt prepositioner. Jag ska printa ut dem så blir det förhoppningsvis lättare att komma ihåg det. Bildstöd har varken vi eller förskolan känt behov av. Vi hade foton från helgen tidigare i ett album på förskolan men Alma var inte intresserad av att visa dem. Och hon har inga problem med rutiner eller förändringar då man annars skulle kunna ha dagsscheman t ex. Men vi fortsätter med kontaktboken som vi och förskolan skriver i. Den är väldigt bra som stöd när vi pratar om dagen. Munmotorikövningarna med eltandborsten har inte heller gått så bra. Ett tag var det roligt men nu vill hon inte att tandborsten är på, vilket är själva vitsen. Men logopeden sa att vi kan prova lite andra övningar, som att slicka upp kolasås ur ett glas, fiska upp strössel med tungan och såna saker. Man får helt enkelt göra det som passar oss och Alma och sen släppa det som inte funkar.

Vi bestämde också att logopeden ska ringa till förskolan och uppdatera dem.

För min del känns det väldigt bra efter det här samtalet! Lite mer konkret. Hon tyckte också att det lät som att vi gjorde mycket som är språkstimulerande och att det egentligen inte är förrän vid ca 4 års ålder som man börjar ”träna”. Och jag tänker att har man ett barn som inte är redo för ”bordsövningar” så får man göra det på annat sätt. Det känns ändå mer naturligt för min del, i rollen som mamma.

Så ungefär så här blir handlingsplanen framöver:

  • Fokus på frågeord, prepositioner och korta meningar.
  • Ljuden och uttal. Svåra ord kan man klappa stavelserna (funkar väldigt bra).
  • Fortsätta som vi redan gör med att prata tydligt, upprepa det hon säger (”spegelprata”), lyssna på musik/sjunga/dansa, rimma, spela spel, leka – sånt som hon tycker är roligt.
  • Läsa böcker (bra för ordförrådet). Prata om innehållet.
  • Prata mycket, sätta ord på saker och ting. Nåt som brukar vara roligt är att titta på foton – alltid roligt att prata om saker man gjort.
Annonser
Det här inlägget postades i Hos logopeden, Språkstörning, Utredning. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Föräldrasamtal hos logopeden

  1. Camilla skriver:

    Vad härligt att höra att det börjar falla på plats… Tycker att min son stämmer så himla mycket in på vad du beskriver om Alma… Propositioner använder han inte alls och verkar ibland inte förstå… Bra tips att använda tecken för just dem. Vi har funderat på att kopiera upp tecken till dagis, de som vi tänkte träna hemma. Men just nu är det bara i tankestadiet…men propositioner är kanske det vi ska satsa på och strunta i det andra….

    Vår kille är tyvärr inte överförtjust i böcker 😦 något som grämt mig sedan han var liten…känns så skönt när du skriver att man får utgå från barnets intressen… Det är ju ngt självklart egentligen…men fy vad lätt det är att glömma 😦

    All lycka till er ❤
    Kram

    • minalma skriver:

      Det finns en sida som heter Ritade tecken (samma som appen) där man kan ladda ner och printa ut tecken. Jag länkar till den på bloggen. Jag tyckte det var rätt svårt med tecken i början (och vi använde inte så många), kändes ganska jobbigt att lära sig och de ord som vi inte förstod vad hon sa var ju svårt att leta upp också. Och de som vi förstod kändes rätt onödigt att teckna… Men det är lättare att teckna sånt som man vill betona lite extra, för att vara tydlig. Alma har också haft ett svalt intresse för böcker, åtminstone i perioder. Men jag tycker att det blir bättre i takt med att förståelsen ökar. Det gäller väl också att hitta rätt genre och nivå, något som verkligen väcker intresse. Alma älskar just nu drakar, monster, prinsessor, slott…
      Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s