En ny termin på förskolan

Förra veckan hade vi ett avslutande samtal med specialpedagogen från NU-teamet och förskolan som en sista återkoppling från utredningen. Den förskollärare som blivit den som är mest engagerad i Alma var där. Men ingen annan från förskolan. Vi hade förväntat oss att förskolechefen skulle vara med också men hon hade fått förhinder. Efteråt kände jag mig faktiskt ganska irriterad över det. Eller rättare sagt var jag skitförbannad. Men jag ringde henne dagen efter och hon sa att hon glömt inte blivit kallad. Men hon var i alla fall väldigt angelägen om att ge Alma extra stöd så jag släppte det.

Hursomhelst, vi hade ett bra samtal i nästan två timmar. Specialpedagogen pratade om vilken typ av stöd som förskolan kan ge henne och saker att tänka på. Han tyckte att det var viktigt att personalen var mer delaktig i lekar, t ex genom att sätta ord på vad barnen gör. På ett diskret sätt vill säga. Han sa också att Alma leker mer som ett yngre barn och det kunde vara bra att stimulera henne till mer fantasilekar. Vi pratade om att personalen skulle få tips om språkövningar från Almas logoped som de kan göra med hela eller delar av barngruppen. T ex var logopeden på förskolan efter sommaren och visade några ljudövningar. När personalen sedan gjorde dem under samlingen var Alma jättestolt eftersom hon kunde visa de andra hur man skulle göra. Jag hoppas verkligen att de fortsätter med det för förra terminen blev det ingen extra språkstimulans alls. Han sa också att det är bra att tänka på motoriken och att göra aktiviteter som stimulerar den utvecklingen. Det kan vara så enkla saker som att hoppa jämnfota, gå baklänges, balansera o s v.

Specialpedagogen pratade också om att det är viktigt att ha ett ”Almatänk” när de gör sin planering. De behöver inte ha en separat planering just för henne, eller separata aktiviteter, utan tänka att alla aktiviteter som de gör kan anpassas efter Alma. Fundera över hennes behov och hur de kan göra för att få henne delaktig. Det tycker jag är en bra idé, att inte tänka på henne som någon som står utanför utan som en del av gruppen som man bara får anpassa sig efter lite mer. Vi diskuterade att Alma nog inte behöver en egen resursperson eftersom det fungerar så pass bra ändå. Dessutom är det ett annat barn som har en resurs så det är en extra vuxen i barngruppen nu ändå. Men vi ska ändå utvärdera hur de tycker att tiden räcker till. Om de känner att den inte gör det så får de väl söka mer timmar.

Specialpedagogen sa att det kan vara bra att personalen får extra stöd, t ex om kommunen har någon person, en specialpedagog eller talpedagog, som de kan ha kontakt med mer regelbundet. Jag tog också upp att jag hoppas de har tid att ta stöd från kommunens språkförskola som anordnar språkcafé en gång i månaden för förskolepersonal. De gick på det en gång förra terminen och tyckte det var väldigt lärorikt och ett bra sätt att få tips och en möjlighet att diskutera olika saker. Vidare pratade specialpedagogen om att det är viktigt att sätta upp konkreta mål som kan utvärderas och att boka upp möten för detta med några veckors mellanrum.

En annan förbättring från förra terminen är att de kommer att arbeta i projekt (som de gjort tidigare) men i mindre grupper än förut, ca fem barn i taget. För de andra barnen kommer det bli ett tillfälle i veckan men de har beslutat att Alma ska få vara med varje dag. Det tror jag är bra för henne. De kommer då att jobba mycket med språket och tänka på att sätta ord på vad de gör och vad olika saker heter.

Det känns bra att personalen är så engagerad och mån om Alma. Jag känner verkligen förtroende för dem. Sen har de sina begränsningar så klart, främst i form av tid, men att viljan finns är ju en förutsättning. Förskolläraren erkände att det inte blivit så bra förra terminen av olika anledningar. Men att det var viktigt att det blir en större ansträngning den här terminen. Hon sa att hon vill känna att varje vecka och varje dag blivit den bästa för Alma. Det känns också bra att Alma trivs där. Hon är glad på dagarna och leker med de andra barnen. Det är ju faktiskt det absolut viktigaste.

Så det känns bra inför hösten tycker jag.

Annonser
Det här inlägget postades i På förskolan, Utredning. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s