Röster från skolan

När jag googlade runt lite på nätet hittade jag en högskoleuppsats av Maria Ohlsson som heter ”Från språkförskola till förskoleklass och skola”. I sitt arbete har författaren använt sig av halvstrukturerade intervjuer för att få svar på frågorna:

  • Hur sker övergången från en språkförskola till förskoleklass/skola?
  • Hur arbetar pedagoger i förskoleklass/skola för att gynna den fortsatta språkutvecklingen hos barnet med språkstörning?
  • Vad i arbetet uppfattar pedagoger i förskoleklass/skola vara det viktigaste att göra för att främja den fortsatta språkutvecklingen hos barnet med språkstörning?

Författaren har intervjuat sex pedagoger och av den anledningen är det en begränsad studie och svårt att dra några generella slutsatser, men det var ändå intressant att läsa om pedagogernas erfarenheter och tankar.

Här är några tips om anpassningar man kan göra i klassrummet (men det mesta kan även användas på förskolan). Som vanligt när det gäller anpassningar gynnar det mesta alla barn:

  • Placera barnet rakt framför pedagogen under samlingar.
  • Tala tydligt och inte för fort. Använd korta meningar och inte för svåra ord.
  • Upprepa instruktioner många gånger och kontrollera att barnet förstått. Ge extra information till barnet om det behövs.
  • Man kan använda gester, tecken eller bilder för att underlätta förståelsen. Bilder kan även användas till ett dag- och veckoschema som visar klassens aktiviteter.
  • Använd konkreta och tydliga material.
  • Gör anpassningar för att förbättra ljudmiljön; minimera t ex ringande telefoner och dörrar som öppnas och stängs. Använd textilier, t ex lekmattor på golvet, ljuddämpande material under vaxdukar på bordet och ljuddämpande mattor i leksakslådor.
  • Man kan använda kamera för att dokumentera verksamheten och kunna prata kring händelser.
  • Dela upp barnen i mindre grupper.

Pedagogerna tyckte att det viktigaste i arbetet med språkbarn var att man förstår varandra, att stärka barnet i att våga vara sig själv och att våga ta för sig i gruppen. Att man som vuxen vågar bjuda på sig själv och har ett tillåtande klimat i klassen. Att ta det lugnt och ge tid. Att dessa barn verkligen blir sedda och att man förstår deras problem och gör allt man kan för att hjälpa till. Det sociala och självkänsla rankades också högt. ”Att det sociala fungerar är viktigare än att kunna läsa och skriva. Visst är det ju jättebra att kunna läsa och skriva men det kanske inte är det allra viktigaste i livet egentligen”. ”När man mår bra har man oftast förmågan att lära sig”… ”Att arbeta för att barnen ska förstå att de duger och är bra trots sina svårigheter är också väldigt viktigt”… ”Barnen behöver uppmuntras till att jobba vidare men att de mår bra är viktigare än skolprestationerna”… ”Helheten får inte glömmas bort”… ”För att kunna se till hela barnet måste det finnas ett bra samarbete mellan de som jobbar med barnet och även med föräldrarna”. 

Det behöver inte vara kostsamt att anpassa verksamheten, men däremot kräver det lyhördhet, tid och engagemang.

Samtliga barn fick enskilt stöd av specialpedagog, logoped eller talpedagog men de vistas den mesta tiden i sina klasser. Ett överlämnande från förskolan till förskoleklass ansågs viktigt för alla inblandade även om barnets språksvårigheter inte ska ses som statiska. Det var fint att läsa att flera av pedagogerna upplevde att språkbarnen fungerade bra i klasserna och smälte in, samt att det skett en positiv utveckling av språket hos barnet. De uppger även att kamratrelationerna fungerar bra i de flesta fall. En pedagog säger att barnet var ”avvaktande till en början men att han efterhand kom in bra i gruppen och att de andra utan vidare accepterade honom och hans sätt att prata”. En annan beskriver att barnet hela tiden haft kompisar men hade själv svårt att förstå vad han sa. ”Men de andra barnen hade inga som helst svårigheter att förstå honom, de förstod precis vad han menade” och fick ibland tolka när läraren inte förstod.

Till skillnad från hur det ofta beskrivs i litteraturen talar ju det här för att det ändå finns hopp om att det kan gå bra i skolan för språkbarn. Jag tror enormt mycket handlar om pedagogerna och klimatet på skolan.

Annonser
Det här inlägget postades i Forskning, Skolan, Språkförskola. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s