Alma i sitt esse

Alma har en riktig bästis på förskolan, Albin. De tar inte ett steg utan varandra, bokstavligt talat alltså. Och de springer, busar, leker, skrattar, klär ut sig, bråkar och gråter, tröstar och hjälper varandra. De är ett riktigt radarpar och gör ofta saker som de inte ”får” göra, riktiga små busfrön. Och de tycker det är hur roligt som helst. I Almas kontaktbok står det oftast nånting i stil med ”Alma och Albin cyklade på gården och gungade”…”Lekte i helikoptern med Albin”…”Lekte i bussen med Albin” o s v.

Förra veckan var det extra härligt att läsa i hennes bok. Hon hade riktiga toppendagar. ”Vi hade ett jättebra morgonmöte. Alma var aktiv hela mötet. Barnen gick ut till hallen med olika uppdrag, t ex ”gå baklänges och sjung blinka lilla stjärna”. Fem barn fick ställa upp sig som ett tåg och Alma tyckte det var skoj.”…”Ute lekte Alma, Albin och Sebastian i borgen. Åkte upp och ner med repet. Mycket skratt.”…”Sedan fick ett gäng gå till fotbollsplanen och spela fotboll. Alma och Albin skuttade glatt dit. Hon var på riktigt gott humör.” I torsdags hade de också provat att hoppa hopprep, Alma, Albin och en av pedagogerna. Det var svårt så klart men Alma hade skrattat sig dubbelvikt när hon fick svinga repet och fröken hoppade.

Det här gör mig så glad. Värmer in i själen. Det är ju så här man som förälder önskar att barnen ska ha det på förskolan om dagarna, ha kompisar och leka, få skratta och vara glada. Det är underbart att hämta på eftermiddagen och höra hur roligt hon haft det.

Annonser
Det här inlägget postades i Hoppfullt och glatt, På förskolan. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s