Ensam hemma

Nästan i alla fall, om man inte räknar med Elle… Det är lite skönt men också läskigt tomt. Jag tar liksom för givet hur det är när alla är hemma så det blir en ödslig känsla när de är borta. Johan är bortrest över natten och Alma sover hos farmor. Jag är inte riktigt redo att ta två nattsuddare själv på natten. Känns lite klent att jag inte kan ta hand om mina båda barn själv en natt. Det verkar ju inte vara något svårt för andra.

Känns ofta så. Är det mig det är fel på, eller har vi det faktiskt jobbigare än andra? Kanske en blandning. Jag önskar att det var lättare och roligare att vara med båda barnen själv. Men jag känner mig alltid stressad. Hur jag ska underhålla Alma, hålla henne glad, hålla henne borta från datorn så länge som möjligt och hantera hennes humörsvängningar. Hon leker sällan själv och är ganska lättuttråkad. Och jag tycker det är ganska ansträngande att hitta på saker hela tiden, jag vet inte vad man ska leka. Speciellt med nån som är rätt ointresserad av de flesta förslag. Och när vi väl leker slutar det oftast med att hon blir sur för att jag inte gör precis som hon vill. Hon är ju som jag nämnt förut väldigt rigid i sitt sätt att tänka, och har svårt att anpassa sig efter andras vilja och idéer. Och så måste jag ta hand om Elle samtidigt. Alma vill inte att Elle går in i hennes rum eller leker med hennes saker och det är ju lättare sagt än gjort…

Jag är hemma med barnen samtidigt på fredagar. Men nu är det slut med det. Vi har fått beviljat extra timmar på förskolan för att hon ska få mer struktur i vardagen, mer språkstimulans och motorisk utmaning. Så nu blir det 30 h/vecka istället för 25, alltså 9-15 mån-fre. Det känns lite blandat. För vi har ju haft fina dagar också, men jag tror det är bra för både henne och mig.

Men hur jobbigt det än kan vara ibland så har jag fått svårare och svårare att lämna bort henne. Jag har inte haft några problem med det tidigare men ända sen jag blev gravid med Elle har jag blivit så blödig, en riktig hönsmamma när det gäller barnvakt. Det kanske hände nåt med mina hormoner under graviditeten med Elle, mina moderkänslor kanske slog till ordentligt… Efter Johans och mitt bröllop hade vi barnvakt några dagar när vi åkte bort. Alma var nästan 2 år. Och då hade jag inga som helst problem med det. Och nu känns det nästan lite jobbigt bara att tänka på det, nu skulle jag inte kunna göra om det utan att oroa mig.

Känslan är att jag vill att Alma ska vara med oss. För tänk om hon behöver mig? Känner sig ensam eller inte kan göra sig förstådd? Berättar något och möts av frågande ansikten. Många säger ju att när de får sitt andra barn blir det äldre syskonet så stort. För mig var det nästan tvärtom. Plötsligt såg jag hur liten hon är.

Annonser
Det här inlägget postades i Föräldraskap, På förskolan. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Ensam hemma

  1. Hanna skriver:

    Två reflektioner:
    1. Är det inte märkligt att man har en benägenhet att vända allt emot sig själv? Du undrar om det är något fel på dig som inte är redo att vara ensam med dina två barn. Jag går runt och skäller på mig själv(och undrar om det är något fel på mig) för att jag inte sagt ifrån tidigare utan dragit lasset ganska ensam i alla dessa år. Jag jämför mig med er och undrar varför jag inte ”vågade” säga ifrån, erkänna och se sanningen i vitögat.

    2. Jag minns att vi talades vid just om barnvakteriet inför ert bröllop och jag sa att jag tyckte det var jättejobbigt att lämna bort Mira och att det blivit jobbigare och jobbigare för varje barn. Edward var det inga problem med, Frank sov borta ofta medan Mira knappt sovit borta någon gång…. Kanske är det just så!?

  2. minalma skriver:

    Du har så rätt, visst är det dumt att man gör så. Och så tror man att man vet hur andra har det fanns det kanske inte alls är som man tror.

  3. Ireene skriver:

    Stella, det är med glädje och gråten i halsen jag läser dina inlägg. Alma gör ju framsteg – hurra va glad jag blir. Du är en helt vanligt mamma med humör/känslor som alla andra.Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s